tankarna vandrade iväg och kom och tänka på Fido.
Han togs bort 7 maj 2010, p.g.a han hade ont.
han led jätte mkt, men han fick oss alla alltid på gott humör.
hur ledsen man än var så blev man alltid glad med honom.
Otroligt att tårarna rinner, efter så lång tid..

Saknar honom så mkt! och gråter bara ännu mera när jag
ser denna film (nedan) grät när jag gjorde den (några dagar
efter han togs bort) gråter när jag ser den, gråter när jag
hör sången.

Kmr aldrig glömma när jag sa hejdå för sista gången till honom,
jag satt med honom i knät i 1 timme och kramade honom och jag
och min bror satt och stortjöt.
Det är bland det svåraste jag någonsin har gjort i livet.

Om ni själva har tagit bort ett djur ngn gng, förstår ni nog hur
ledsen jag är just nu, hur mkt jag gråter, och hur mkt jag saknar
honom!
R.I.P :'( <3